Norra Djurgården

Redan i början på förra seklet klagade en hovjägare över terränglöparna som sprungit över ett höstsått vetefält vid Stora Skuggan och över arrangörerna av Sleipners Terräng (Sveriges första terränglopp) som hade spikat blåa pappersremsor i träden för att markera vägen.

Kunglig jaktmark hälsar våren välkommen mitt på Fiskartorpsvägen, som sträcker sig från Universitetet bort mot Husarviken. Här låg en gång i tiden byn Unnaröra. 
Marken övertogs senare av kungahuset från Klara Kloster. Den omvandlades på 1670-talet, tillsammans med hela Djurgården, till jaktmark med ett två meter högt staket som ringlade sig i två mil. På den tiden var alltså inte vanligt folk välkommet hit!  
I början på 1800-talet grundades Lantbruksakademiens Experimentfält där man försökte utvinna största möjliga bördighet och sådde importerade fröer för att få fram nya arter av åker- och trädgårdsväxter. 
Men än idag är det Kungliga Djurgårdsförvaltningen som man får söka tillstånd hos för att anordna löpartävlingar i området.

Laduviken 
Namnet avslöjar att det förr var ett inlopp från Värtan. Med landhöjningen blev det en insjö, som höll på att växa igen. På 70-talet var det största djupet inte ens två meter. 
Efter muddring har Laduviken återhämtat sig och är rikligt besökt av skäggdoppingar, hägrar, viggar och sumphönor. Andra forna havsvikar i området är Uggleviken, mitt i Lill-Jansskogen och Husarviken.

Fiskartorpet
Stugan lär vara från 1600-talet och betraktas som den äldsta bevarade byggnaden på norra Djurgården. Karl XI tyckte om att fiska däromkring vilket ger en bild av hur mycket högre Husarviken sträckte sig förr. 
Fiskartorpet blev en populär krog på 1700-talet, som Bellman diktade om i Fredmans epistel nr 71. Längre fram, mot 1800-talets slut, skulle de första idrottstävlingarna anordnas här, framför allt på längdskidor och i hoppbacken, som är en av landets äldsta. 

Klicka för större bild. Karta från den fina boken Kungliga Nationalstadsparken - historiskt landskap i levande stad

Karl XI:s fiskestuga och Husarviken
Tittar du mot Norra Djurgårdsstaden från Stora Skuggan syns Husarviken, med Ferdinand Bobergs vackra gasklocka på andra sidan. Den medeltida byn Husarne (”Husen”) låg här på 1200-talet och skänktes mot slutet av seklet av Magnus Ladulås till Klara kloster. 
I backen upp till vänster skympar vi Karl XI:s fiskestuga från 1600-talet. Stugan ligger numer – på grund av landhöjningen – idag cirka hundra meter från strandkanten.
Den lilla vägsnutten höger om oss, mellan Björnnäsvägen och Fiskartorpsvägen fortsättning mot Storängsbotten, kallas faktiskt för Husarbron även om asfalten bara omges av skog. Ugglevikens utlopp till Husarviken är ju igenväxt på den ursprungligt 89 meter långa bron från 1807.

Här betar kungens får
Vänster in på Husarviksvägen och på de omkringliggande fälten brukar kungens får beta på sommaren. En ny vänstersväng leder in på Stora Skuggans väg. Om man tar höger kommer man till Lilla Skuggan och Ugglebo. 
Skuggan bar förr namnet Roslagsporten eftersom vintervägen från Bogesundslandet slutade där på den tiden då isbelagda vatten var klart bekvämare att färdas på än på skumpiga landsvägar. 

Bellman kom ofta på besök
1787 uppförde hovsekreteraren Johan Platin ett jägarboställe, som köptes av Helena Quiding som döpte det till Heleneborg efter sin mor. Bellman kom ofta på besök och allt finare folk följde genom seklerna. 
1844 skriver djurgårdsskildraren Jacob Philip Tollstorp ”När man genomgått dessa nejder blifver man så betagen, och likasom förtrollad, att man tvekar om man någonsin sett en så herrlig och skön natur”.
Omdöpt till Lilla Skuggan blev den rena konstnärskolonin med bland andra arkitekten Ferdinand Boberg (han med gasklockan!) vars sommarhus Ugglebo ligger längst ut på udden. Kronprins Gustav Adolf tog över Lilla Skuggan som sommarställe och näste ägare var finansmannen Ivar Kreuger.

Byggdes av Gustav III:s skyddsling
Vid den tvära uppförsbackens vänstra sida ligger det charmiga åttakantiga orangeriet som rymde palmer men nu är privatbostad. Det var Gustav III:s skyddsling Niclas Edelcrantz som lät bygga det liksom många andra byggnader som står här än idag. Han var upphovsman till Eldkvarn som brann ner på den tomt där Stadshuset sen byggdes. Edelcrantz upprättade också Sveriges första optiska telegraf som på kungens födelsedag skickade en hälsning till Drottningholm. 

Jägarboställe och OS-skjutbana
Vi är nu framme vid Stora Skuggan, jägarbostället som Gustav III upplät till Edelcrantz. Vid det förra sekelskiftet tog militären över Stora Skuggan och omvandlade den till ett skjutfält. Skotten ekade från allt mellan pistol och kulspruta! Officerarna klagade över ekarna som skuggade måltavlorna. Förvaltarna fick strida hårt för att de inte skulle fällas. 
Här avgjordes skyttetävlingarna på OS 1912 liksom skytte-VM 1947. Men skyttet upphörde 1978 efter allt klagomål över bullret. De vackra gräsmattorna ligger på de 75 000 kubikmeter gyttja som muddrats från Laduviken.
Kungliga Djurgårdsförvaltningens kontor ligger idag i kanten av den gamla skjutbanan.

Startplats för Bellmanstafetten
Såväl det 1,2 kilometer långa grusvarvet runt den gamla skjutbanan som Premiärmilens startplats på Fiskartorpsvägen är omtyckta sträckor för intervallträning bland ambitiösa löpare. Stora Skuggan är idag start- och målplats för den gigantiska Bellmanstafetten som lockar tusentals löpare i september. 
Tre populära elljusspår sträcker sig i skogarna runt Lappkärret, Stora Skuggan, Fiskartorpet och Lill-Jansskogen.

Sjön bildades av misstag
Vi lämnar Stora Skuggan genom en högersväng förbi 4H-gården mot Lappkärret. Denna lilla sjö – med gott om ruda – bildades när studentbostäderna på ”Lappis” byggdes på 60-talet och en grundvattenåder punkterads av misstag! Något som den mycket sällsynta snatteranden kan glädja sig åt.